Om sanningen ska fram

På gympalektionerna där vi spelar badminton briljerar jag och Julia. Vi har jätteroligt allihopa. I måndags hade vi soccer practice efter skolan och spelade match mot Joplin på tisdagen. Vi vann med 7-0 och jag hade flera målchanser men kunde icke sätta dem. I torsdags fick vi sluta tidigare från skolan för vi skulle dra iväg på bortamatch i Camndenton. det var lite kyligt ute men helt okej. Det var en intense match och vi fick kämpa men lyckades tillslut vinna med 2-1. Efter matchen spenderades kvällen på bussen upp till St: Louis där vi spelade två matcher mot väldigt duktiga Lag. Ett var från Chicago som är rankad nr 17 i landet. Det andra var inte lika bra , 1-1 blev det på Övertid men vi lyckades vinna över dem på straffar. Vi bodde på ett hotell två nätter, jag delade rum med Sarah och Allison som jag redan känner. En av kvällarna var alla i laget i ett av rummen och vi lekte massa "lekar" och delade hemlisar med varandra vilket var jättekul :)

En grej som är lite jobbig just nu med laget är hur mycket det påminner mig om allt hemma i Sverige, och det får mig att tänka på er så himla mycket vilket är jätte jobbigt. Alla i laget går och pratar med sina föräldrar efter matcherna och mina är liksom inte där. Jag vill verkligen inte tänka så för det påverkar ju mig negativt och jag vill utnyttja de här sista veckorna till Max men det är inte lätt alltså.
En annan grej som är jobbig för mig just nu är high school elever. Det är helt obegripligt för mig hur mycket skit de kan snacka, och hur de utan någon som helst åtanke kan trycka ner en person så otroligt att deras självförtroende ryker totalt. Jag kan stå och prata med mina kompisar och sen när en går börjar de prata om den personen. Ni som känner mig vet ju att jag inte är en person som snackar en massa skit om människor, det är det jag avskyr som mest. Eller okej klart man sagt nåt illa om någon nån gång men här snackar man strunt om någon när en av den personens bästis sitter vid samma lunchbord. Jag försöker vara så neutral som möjligt i dessa situationer och bara instämma till en viss del eller helt enkelt bara vara tyst. De senaste två veckorna har jag varit rätt nere eftersom att två av de mest populära tjejgängen, Vilka båda jag är kompis med, håller på med någon megafajt om det fjantigaste någonsin men det är världens grej. Det ena tjejgänget har inte mycket emot att jag är med det andra gänget men däremot har det andra tjejgänget åsikter om att jag hänger med det första gänget. De har inte sagt något om det rakt ut men känner ändå vibbar från dem. Det andra gänget har varit väldigt elaka mot de första gänget, och då menar jag VÄLDIGT elaka, men jag fick reda på igår att en av tjejerna bett om ursäkt till de andra tjejerna för hur de betett sig. De här tjejerna brukade alla hänga tillsammans så det är därför jag är kompis med alla men kommer i kläm nu pga fajten. Jag vet att jag inte är någon påverkande faktor till problemet men jag blir ändå påverkad. En annan sak som är så himla obehagligt på High School är hur många rykten som cirkulerar bland eleverna. Man får höra nya saker varje dag, ingen vet någonting om sig själv på grund av att de är så uptagna med att prata om andra. Om man hänger med någon eller pratar med någon får man senare höra av någon annan om den personens "Weird family", " trashy clothes" eller "she is just annoying". Det är det som är konstigast för mig. Jag har lärt mig mycket från mina föräldrar, särskilt Pappa när det kommer till att acceptera folk för vad de är. Det finns ingen anledning till att vara elak eller lämna någon utanför bara för att de är annorlunda, eller inte tillräckligt "Cool". Å andra sidan kan man förstå allt detta eftersom att de här kidsen har gått med samma grupp av folk ända sedan lågstadiet. LÅGSTADIET! Och dessutom är detta en small American town så alla vet vilka alla är, och det är även så att när jag kommer hem till kompisar hör jag föräldrar skvallra, speciellt mammor.

Åh Jisses, kände bara att det var dags att ventilera ut lite känslor som har vart inom mig ett tag.
Oroa er inte mina kära svennebananer, jag trivs bra här, men detta är smågrejer som på senare tiden blivit större och större så man till slut inte orkar höra om det mer.

Kom nyss hem från St:Louis med laget, vi stannade på Donken där det fanns en Redbox ( en röd låda man kan hyra film från) där vi hurde Footloose, och man kunde hyra "The girl with the Dragon Tattoo" och då berättade jag för dem att den är inspelad i min hemstad och att massa scener har jag vart vid och åkt tunnelbana och allt och de tyckte det var asballt.

Som sagt var, det går ingen nöd på mig, men allt går definitivt upp och ner här i Springfield.

Puss Puss och Kramar

Kommentarer
Postat av: Gnaget

Jobbigt det lät Lolli! Klart dom bråkar alla vill ju vara med den bästa tjejen ever ( du ) hang in there !! Saknar dig mega mkt puss på dig!!

2012-04-11 @ 00:29:10
Postat av: Lolli

Åh Tack Gnaget <3 hihi drama är inte riktigt my cup of tea :( Puss Puss snart ses vi jag saknar dig så mycket!!

2012-04-11 @ 04:31:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0