nämen sörru tjenare mannen

hej igen. Observera att jag gjorde ett tidigare inlägg idag som måste läsas för den som vill hänga med i mitt amerikanska tonårsliv. Jag är skyldiga mina trogna läsare ett par inlägg, har ju ett par per dag som klickar in på min blogg och jag ska försöka bättra mig på uppdateringsfronten. Jag läste igenom inlägget jag skrev innan detta, och det makear ju ingen sense. Min svenska är borta och engelskan har tagit över. Det är svårt att skriva/prata på svenska nuförtiden. Det är dessutom väldigt konstigt. Ja ni hör ju, meningarna är huller om buller, när jag skypar med alla säger jag "Yeah" istället för "Ja" också börjar jag säga nåt på engelska...
Jag ser det som ett gott tecken. Stormtrivs verkligen här i Springfield och börjar inse att jag snart åker härifrån. Satan i perkelää. Vill inte. Och alla mina kompisar pratar om deras sommarplaner och hur det är den roligaste tiden på året och hur de efter sommaren ska åka iväg på College. Känns som jag också vill gå på College här, men måste ju faktiskt gå sista året på Norra och ta studenten hemma i sverige. Har mindre än fem månader kvar här i Usa, det kommer gå fort. tänk hur fort dessa fem månader har gått. Kommer ihåg när jag skypade med mamma pappa och Fred i september och var lite nere. Då sa mamma "Ja du Lolli nu är det bara 9 månader kvar tills du är hemma igen, som en graviditet!". Nu är det januari redan, är det inte sjukt?

Nu är det dags att sova, godnatt allihopa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0